Gustav Vasa, 1523-1560
Gustav Vasa Gustav Eriksson Vasa föddes sannolikt den 12 maj 1496 i Uppland. Son till riksrådet Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter av Eka. Gustav Vasa kom till makten efter att ha intagit Stockholm med stöd från Dalarna och Lübeck. Vald till riksföreståndare 1521-1523 och Sveriges kung 1523. Krönt i Uppsala domkyrka 1528. Gustav Vasa var gift tre gånger. Först 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg. Med henne fick han sonen Erik XIV. 1536 gifte han sig med Margareta Leijonhufvud. Tillsammans fick de tio barn, däribland Johan III och Karl IX. 1552 gifte han sig med Katarina Stenbock. Vid riksdagen i Västerås genomdrev Gustav Vasa en reform som innebar att Sverige blev ett arvkungadöme. Gustav införde den Lutherska läran isället för Katolicismen. Genom denna reform lyckades Gustav Vasa konfiskera stora delar av Kyrkans rikedomar. Dessa använde till att betala gamla skulder till bl.a. Lübeck. Flera uppror mot Gustav Vasa, såsom Dackefejden, slogs ned med stor brutalitet. Död den 29 sep 1560. Begravd i Uppsala domkyrka

Gustav Vasa, 1 mark
Under Gustav Vasas tid på 1530-talet började man prägla stormynt. Daler och markmynt. Dessa slogs i Stockholm, Västerås, Svartsjö och Åbo.
1 mark, 1540, Västerås
SM 146, Typ II, 35 mm, 9,83 gram, 625/1000
Åtsidan: GOSTAVS D(EI) G(RATIA) REX SWECIE (Gustaf med Guds nåde Sveriges konung)
Frånsidan: BEATVS QUI TIMET DOMINVM (Säll den som fruktar Herren) (Psaltaren 112 v.1)

Gustav Vasa, 1 mark

1 mark, 1557, Stockholm
SM 117, Typ III, 34 mm, 7,02 gram, 500/1000
Åtsidan: GOSTAVS D(EI) G(RATIA) REX SWECIE (Gustaf med Guds nåde Sveriges konung)
Frånsidan: BEATVS QUI TIMET DOMINVM (Säll den som fruktar Herren) (Psaltaren 112 v.1)

Gustav Vasa,  16 penningar
Gustav Vasa började sin myntning med underhaltiga klippingar efter mönster från Kristian II:s danska skillingar i klippingform. Gustav Vasa lät slå dess mynt i Hedemora, Söderköping och ev. Västerås.

16 penningar Klipping, 1518-21
15 mm, 2,14 gram
Troligen är detta mycket dåliga ex. en dansk klipping slagen i Malmö och inte en av Gustavs kopior. Frånsidan visar mycket svagt det danska riksvapnet med tre leoparder.

Gustav Vasa, 1 örtug
Örtugen är egentligen ett medeltida mynt som först slogs på Gotland ca 1330-1450. På fastlandet från ca 1370-1590. Örtugen utgör den första högre valören efter penningen i vårt land. Det gick 3 örtugar på ett öre.
1 Örtug, 1524-27, Stockholm
SM 57, Typ III Utan år (=1524-27) S ERICVS, 19 mm, 1,07 gram, 469/1000
Åtsidan: MONETA STOCHO
Frånsidan: S(ANCTVS) ERICVS REX SVE (Erik den helige Sveriges konung)

Gustav Vasa, 1 fyrk
Benämningen på 1/2 örtug förekommer första gången 1507. Senare är fyrk benämningen på 1/4 öre.
1 fyrk, 1528, Stockholm
SM 81, Typ VII, 18 mm, 0,79 gram, 266/1000
En krönt G finns på myntets åtsida. På frånsidan ser man en krona.
Åtsidan: GUSTA(VS) REX SVE(
Frånsidan: MON STOK 28

Gustav Vasa, 4 penningar

4 penningar, 1546, Svartsjö
SM 207, 15 mm, 0,71 gram, 125/1000
Åtsidan: GOSTAVS DG REX SWECIE 1546
Frånsidan: INSIGNIA REGNI SWE(CORVM) GOT(ORVM) (ET) WAN(DALORUM) - Svearnas, göternas och vendernas konungadömes vapen


Senast Uppdaterad: 2011-12-12                Copyright © 2004-2011             http://www.tonysmynt.se/