Danska mynt

unionsflagga Den egentliga danska myntningen började under 1000-talet, då inkallade engelska myntmästare efter engelskt mönster slog silvermynt för kungarna Sven Tveskägg i Danmark, Olof Skötkonung i Sverige och Olof den helige i Norge. Medeltidens Danmark nådde sin höjdpunkt under Knut den stores tid (1016-35). Mynten hade där dels anglosaxiska förebilder, dels i Danmark uppfunna framställningar, dels bysantinska förebilder. Den förnämsta danska myntstaden var Lund. Brakteater var huvudmynten i Danmark endast under en kort tid (vid mitten av 1100-talet). Efter Valdemar Sejrs tid inträdde en ytterlig försämring i det danska myntväsendet. Mynten, de s. k. borgarkrigsmynten, bestod nästan helt och hållet av koppar. Under Erik av Pommern försämrades myntet till ytterlighet, men efter hans tid fortsattes myntningen av de olika slagen. Mynthuset i Lund flyttades till Malmö. Kristian II präglade mycket dåliga klippingar, små och oregelbundet fyrkantiga. Under befrielsekriget följde Gustav Vasa hans exempel. I Danmark började man tidigare än i Sverige slå större silvermynt och guldmynt; reformen infördes där av kung Hans, vilken även myntade i Norge. I Gottorp slogs joachimsdalrar 1534, inom det egentliga Danmark först 1537. Mot slutet av 1500-talet finner man på riksdalrarna uppgift om förhållandet till marken. Liksom i Sverige rådde i Danmark stor oordning i myntväsendet under senare delen av 1500-talet; underhaltigt mynt slogs ganska ofta, och reduktioner av värdet förekom gång efter annan. Förhållandet mellan riksdalern och marken växlade, och förvirringen ökades, när Kristian IV införde, dock endast för en kort tid, ett tredje myntsystem, kronan. Senare präglades speciedalrar och "slette daler", vilka även kallades kronor; till sist upphörde man att prägla dalermynt (speciedalern försvann först), och man hade i landet endast smärre mynt och sedlar. 1776 upptogs åter speciemyntningen, och 1813 infördes riksbanksdalern (motsvarande 1/2 species). Den danska myntningen fortgick i Norge, tills detta rike förenades med Sverige. Efter föreningen med Sverige präglades specie- och skillingsmynt. 1875 antogs det svensk-danska kronsystemet. Läs mer om danska mynt på Niels Jörgen Jensens och Mogens Skoldagers utmärkta sida.

Frederik III 1648-1670

3 Skilling lybsk 1666, Glückstadt

Läs mer om Fredrik III på wikipedia.

3 Skilling lybsk 1666, Glückstadt
20 mm, 1,8 gram, 812/1000
Åtsida: FRIDER 3 DG D N V G REX
Frånsida: MONETA NOVA GLVCKSTAD / XVI E REICHS THA 1666
jmfr ex här

Christian V 1670-1699
Frederik IIII 1699-1730

8 Skilling 1703, Köpenhamn
Läs mer om Fredrik IV på wikipedia.

8 Skilling 1703, Köpenhamn
21 mm, 3,057 gram, 562/1000
Åtsida: FRID IIII DEI GRAT.
Frånsida: DAN NO VAN GOT REX 1703 / 8 S / D M A
jmfr ex här

Christian VI 1730-1746
Frederik V 1746-1766
Christian VII 1766-1808

1 Skilling 1771
1 skilling 1771 är Danmarks vanligaste skillingmynt. Det präglades nästan 55 miljoner i Köpenhamn, Altona och Kongsberg.

Läs mer om Christian VII på wikipedia.

1 Skilling 1771
30 mm, 11,693 gram, Koppar
Åtsida: Christan VIIs monogram
Frånsida: 1 SKILLING DANSKE K M 1771
jmfr ex här

Frederik VI 1808-1839

2 Skilling 1810
Kongsbergs myntmärke var korslagd hammare och bergsjärn som symboliserade samarbetet mellan silverminan och myntverkstaden.

Läs mer om Frederik VI på wikipedia.

2 Skilling 1810, Kongsberg
28 mm, 8,352 gram, Koppar
Åtsida: Frederik VIs monogram
Frånsida: 2 SKILLING COURANT 1810
jmfr ex här

Christian VIII 1839-1848
Frederik VII 1848-1863

1 Rigsdaler 1855, Altona
Läs mer om Fredrik VII på wikipedia.

1 Rigsdaler 1855, Altona
30,5 mm, 14,447 gram, 875/1000
Åtsida: FREDERICVS VII D:G: DANIÆ V:G: REX 1855 FF
Frånsida: 1 RIGSDALER / 18½ ST: = 1 M:F:S:
jmfr ex här

Christian IX 1863-1906

2 Kroner 1892, Köpenhamn
Jubileumsmynt med anledning af Christian IXs och Drottning Louises guldbröllop.
Upplaga 101322 st och 2 st i guld.

2 Kroner 1892, Köpenhamn
31 mm, 15,0 gram, 800/1000
Åtsida: KONG CHRISTIAN IX DRONNING LOUISE / 1892
Frånsida: 2 KRONER / 26 MAI / 1842 - 1892
jmfr ex här

1 Krone 1875, Köpenhamn
Läs mer om Christian IX på wikipedia.

1 Krone 1875, Köpenhamn
25,0 mm, 7,5 gram, 800/1000
Åtsida: CHRISTIAN IX KONGE AF DANMARK / 1875
Frånsida: 1 KRONE
jmfr ex här

 4 Skilling rigsmønt 1869, Köpenhamn
Under Christian IX präglades det skillingmynt 1863-1874 och kronmynt 1873-1906.

4 Skilling rigsmønt 1869, Köpenhamn
16,5 mm, 1,856 gram, 250/1000
Åtsida: CHRISTIANVS IX D:G: DANIÆ V:G: REX / 1869 CS
Frånsida: 4 SKILLING R:M:
jmfr ex här

Frederik VIII 1906-1912
Christian X 1912-1947

2 Krone 1926


Läs mer om Christian X på wikipedia.

2 Krone 1926, Köpenhamn
31,5 mm, 13,0 gram, Aluminiumbrons
Åtsida: Christan Xs monogram / KONGE AF DANMARK / 1926
Frånsida: 2 KRONER DANMARK
jmfr ex här

Frederik IX 1947-1972
Margrethe II 1972-



Senast Uppdaterad: 2010-10-12                Copyright © 2004-2010             http://www.tonysmynt.se/